Ciao! Nu är jag tillbaka igen, solstinn och pastatrind. Jag återkommer till Sicilien lite senare. Ikväll tänkte jag bara berätta om mitt bidrag till demokratin. Har suttit på valutbildning, för jag är valfunktionär. Nej, inte partiansluten, utan opolitisk arbetare på valdagen. Från arla till särla. Tar emot röstsedlar, registrerar röstare och - inte minst - räknar alla rösterna (minst två gånger) på valnatten. Det har jag gjort varje val sedan 1995. Då stod jag vid dörren och delade ut valkuvert, idag sitter jag som ordförande. Jojo!
Varför jag jobbar som valfunktionär? Tja, jag tycker det är viktigt med demokrati och jag är nyfiken på hur samhället funkar bakom kulisserna. Dessutom har man chansen att få åka ut som valobseratör till fjärran land när man tjänstgjort vid en massa val. Det tycker jag skulle vara spännande!
Ett demokratiskt - och till synes enkelt - val är en rejäl apparat. Det finns folk som jobbar varje dag, året runt, med våra val på ett eller annat sätt. Att sitta som jag gör och jobba ett valdygn är det lilla, även om det är mycket att ha kollen på. Vill du få en hum om hur mycket det är att göra när själva röstförfarandet är avklarat kan du sitta vid sidan av under hela rösträkningen. Den är offentlig och ingen får nekas tillträde. Alla dörrar måste vara olåsta till vallokalen till sista valsedeln är räknad och nerpackad. Då lämnar ordföranden och vice ordföranden the building för att "så snabbt och säkert som möjligt tranportera allt till valkansliet".
Varje gång är det något nytt att komma ihåg. Ibland har vi inte behövt kolla leg, ibland har vi samlat in ALLA röstkorten, nångång har blanka röster varit lika med ogiltiga röster, numera är de giltiga - även om de inte tillräknas nåt parti. Det gäller att hålla reda på vad man ska göra med alla konvolut och psalmboksbladstunna valsedlar och påsar och kuvert och förröster och vad som gör en ombudsröst giltig - eller ogiltig.
Därför är valutbildningen alltid obligatorisk. Min favoritinstruktion genom tiderna är vad vi ska göra om det utbryter tumult i vallokalen. Då gäller det att skydda valurnan. Kanske inte direkt med sitt liv, men väl med kroppen. Uppmaningen lyder att ordföranden ska hoppa upp och sätta sig på urnan innan den plomberas för att ingen ska kunna ta ut eller lägga i valkuvert. Lite svenskt lagomtumult är inte helt ovanligt, folk har så många sätt att fira en valdag på, men än så länge känner jag inte till någon som behövt värna urnan med sin rumpa. Om det blir bråkigt i min vallokal kommer jag inte att tveka. Det kan ni hoppa upp och sätta er på!
Update: Alla som är svensk medborgare kan anmäla sig som valfunktionärer. Kolla med Valnämnden i din kommun om du är sugen.
