onsdag 27 april 2011

Senaste modet



Ibland landar det friska äpplet en bit ifrån det fallfärdiga trädet. Till skillnad från sin matte är Sickan mycket modeintresserad. Hennes känsliga lilla nos har redan snappat upp sommarens trend som hon stolt visade upp i påskvärmen. Jojo, det ska vara caprikort i år.
Sitter perfekt och matchar husses famn i solstolen.







Uppdatering: Sickan svullnade upp i bägge framtassarna, därför var de svåra att sticka in kanyler i. Det blev bakbensrakning i stället.

tisdag 26 april 2011

Nära döden - 2 eller En äkta påskrysare

När vi fnissade förtjust åt Sickan som höll på att ramla ner i Lelle R:s grav, och konstaterade att hon aldrig varit så närara döden, hade vi ingen aning om att hon ett dygn senare skulle vara i dödens käftar. På riktigt.

Sickan är en solhund. Söker alltid upp soliga fläckar och sträcker behagfullt ut sin smäckra lekamen. Men i fredags tyckte jag att hon legat lite för länge, lite för stilla på altanen och gick för att hämta in den lilla till skuggan. Då skrek hon högt.



Ena framtassen var rejält svullen så det var bara att hitta jourhavande veterinär. Närmaste fanns på Ultuna universitetsdjursjukhus en dryg timme bort. Husse bröt mot fartreglerna och muttrade sammanbitet att ve den polis som ger honom bot för att köra en liten dödssjuk valp till veterinär. Ingen stoppade oss, vi kom fram och fick vänta en stund innan vi kom in och då plötsligt fick Sickan hur mycket uppmärksamhet som helst.
Elva veckor och 2,5 kg är inte de bästa förutsättnngarna. Hu, så hemskt det var när de förde bort en tandköttsblek och med ögonen rullande, dessutom skrikande liten valpa i en vagn till IVA.

Två oroliga dygn följde, men på tredje dagen vart hon uppstånden igen, typ. Vi kunde åka och hämta vår drama-tik som nu är på hugget igen ...Alla grannar har månat om lilla Sickan, de har kommit över, ringt och frågat hur det stått till med den lilla. Och Jack, 6 år, höll tummarna hela tiden och blev så glad, så glad att Sickan överlevde. Han var med när vi hämtade henne och hade med en extra stor pinne som han handplockat just för henne. Nu återstår det att hålla den här lilla duracellvalpen i stillhet i två veckor. Inte lätt, men vi gör så gott det går. Mycket kel i knä blir det. Och bara lite träning. Attans också, säger matte och husse. Men Sickan tuggar stilla vidare på sina scilla.



Uppmärksamma bloggbesökare noterar att öronen som slog ut i förra veckan, nu slokar igen. Se och lär vad ormgift kan göra för utseendet.

måndag 25 april 2011

Nära döden 1

Har påsken varit bra? Vi kom upp till landet i torsdag och grävde då ner en av våra trognaste kompisar. Lelle R fick sin sista vilopaus nära rönnen, precis vid muren ovanför havet där han brukade stå och skälla på den eländigt blinkande masten som han och husse hatade.
Men också där utsikten är som vackrast.
Husse grävde ner den lilla träurnan som vi la några godisbitar på. Någon högtidligt ceremoni var inte planerad och lilla Sickan såg till att lätta uppstämningen. Hon kikade ner i gropen och trillade nästan ner själv.



Hallå, är det nån där???


Vila i frid, Lelle R!

torsdag 21 april 2011

Varning för hunden!



För att det inte ska bli alltför sockersött här, ber jag att få visa en bild på vår killerterrier. Don't mess with me, pussycat! som Speedy Gonzales alltid läspade. (Fast Sickan läspar inte!)

Rätt svar


Elisabet hade rätt: Ettusen gram, tio hekto eller ett helt kilo lösgodis utlovas till den Ica-kund som handlar för minst 500 kronor. Jo, jag fattar varför ett kilo frukt inte lockar lika mycket, men ändå? Ska handlarna verkligen uppmana och uppmuntra de svenska godisråttorna att fördärva sig ännu mer?

Jag äter godis med förtjusning, tro inget annat. Särskilt cocosprickar och engelsk, smulig fudge. Annat också. Men jag inser vad ohämmat snaskande leder till, samtidigt som jag vet att alla inte gör det. Och då blir jag upprörd när jag ser sånt här. Ska inte Systembolaget erbjuda tio liter vodka till dem som handlar för 500 spänn när vi (handlarna) ändå har öppnat den här dörren?

Trots det: GLAD och SKÖN PÅSK allesammans - med hur mycket eller lite godis ni än behagar!

Morgonkick

Morgonen är min bästa stund på dygnet. Förutsatt att jag får ligga kvar i sängen. Jag älskar att snooza och ligga och dra mig. Men om att masa mig upp innan tuppen galit tycker jag urk. Hur kan då en tidig morgon ändå bli en kick som vara resten av dagen?

Enkelt: bjud in en god och inspirerande vän på frukost. Trogna bloggläsare vet att Caroline, Alexia och jag startade FK, FrukostKlubben, för några år sedan. Stockholmsavdelningen decimerades tyvärr kraftigt när Alexia - utan att rådgöra med övriga styrelsemedlemmar - flyttade till Malmö i våras. We miss you!!!

Men Caroline och jag fortsätter i god tradition. Eftersom hon skulle ha jobbmöte på SJ Academy här i närheten passade det utmärkt med en premötesfrulle hos oss.

Jag tror kanske att Sickan drog lika mycket som hon själv (Sickan alltså) drar i sitt koppel. Förtjusningen var ömsesidig.

onsdag 20 april 2011

En riktig sockerchock


Från en godsak (Sickan) till en annan.

Fick ett erbjudande från närmaste Ica-butiken. "Handla för minst 500 kronor så får du ..." - ja, gissa hur vansinnigt mycket lösgodis butiken lockade med. Visserligen är det påskäggdags, men det är inte riktigt klokt ändå. En riktig sockerchock, jag lovar.

Svar i morgon. Men sorry, inte en endaste kola till den som gissat rätt på antal hekton.

tisdag 19 april 2011

Örona böj - not

Våren är här. Påskliljorna slår ut - liksom Sickans öron. Om, jag säger om, hon var still i några sekunder och om man kunde filma henne en gång i timmen skulle henne ludna öron slå ut som lite för stora blomblad. Ser ni så mycket som hänt på två veckor:

Snark, mitt under leken under köksbordet. Obekvämt? Äsch!
Vi tar en närbild på det va?

söndag 10 april 2011

Hovmästaren!


På väg till landet kör vi ibland inom Tierp. Där finns sedan ett knappt år tillbaka en väldigt bra indisk restaurang. I fredags passade det tidsmässigt väldigt bra att pausa i Tierp, men var skulle Sickan vara under tiden? Friskt frågat, hälften funnet. Vi tog helt enkelt med henne i den bur vi nu vant henne vid att åka i under bilresor och undrade försynt om hon möjligen skulle få hänga på. Indierna sa ja, kanske för att vi var de enda så här vid femsnåret, och Sickan begick sitt allra första restaurangbesök på soffan bredvid oss.


I Frankrike och Österrike är det en självklarhet att hundar får följa med på restaurang. I Storbritannein tror jag det variererar från näringsställe till näringsställe. När vi var på en pub en gång på landsbygden kom en man in och frågade om han fick ta med sin pälskompis in. Sure! sa the landlord.


- Det är okej, hunden får komma in men inte du, meddelande mannen hustrun som stod utanför och höll i kopplet. Haha! Brittisk hundhumor.
Sickan var väldigt nyfiken, men skötte sig exemplariskt. Vi tror vi får komma tillbaka.
Uppdatering: Restaurangen heter Raeesa och ligger på Norra esplanaden 4 i Tierp. Tel: 0293-10211.

lördag 9 april 2011

Kill the carot


videoInspirerad av den här bloggarens tjusiga tik (tillika Lelle R:s fästmö) provade jag att ge Sickan en morot häromdagen. Alice tycker att allt grönt är skönt och käkar morötter, tomater, gurka, ja till och med citron med förtjusning. Så kär han var i Alice, fattade Lelle R aldrig grönsaksgaloppen. Kött skulle det vara. Men nu när vi har ett nästan oskrivet valpblad tänkte jag försöka introducera morötter i Sickans liv. Det gick ju bra, för jag antar att det inte bara är Sickans jaktinstinkt som får henne att försöka döda moroten när den sliter sig.

(Fast jag undrar jag hur mycket hon åt egentligen ...)

fredag 8 april 2011

Morgonlycka

Så här började min morgon:

(Sickan sover faktiskt vid min sida, men hon hade hunnit ut och lägga sin på en annan plats i hallen.)



Ha en skön helg alla fina bloggkompisar!

måndag 4 april 2011

Barnarbete

Om ni lovar att inte anmäla mig, får ni se hur hushållet här utnyttjar den minsta av våra systrar. Sickan inser att någon måste betala för foder och ben* och har därför hängt framför datorn och kommit med formuleringsförslag och allmänt smarta skribenttips. (Husse har varit borta under kvällen och jag vågade inte ha Sickan på golvet här på övervåningen av rädsla för att hon plötsligt skulle trilla nerför trappan. Därför har hon legat på en kudde i mitt knä framför datorn medan jag har kvällsjobbat. Nu ska vi ta sista kissrasten för i kväll.)



*) Eftersom Sickan blev så totalförtjust i Lelle R:s kvarlåtenskap, och det avhåller henne från bordsben och annat tugglockande, investerade jag i en ordentlig benhög. Det är inte riktigt så tokigt som det låter. När vår Icabutik slutade med märket (Best Friend, 100 % pigskin) nosade fina Mian upp det och tipsade om Coop Forum. Vi har ingen sådan butik nära oss, så när vi passligt nog passerade en sådan i går på väg hem från landet köpte jag på mig ett rejält lager.

Sov lilla Sickan

Nu lägger jag så klart bara ut bilder för ER skull, alla fina bloggvänner. Det skulle aldrig falla mig in att fylla inlägg efter inlägg med lilla Sickan ...

Hon är ett energiknippe som får oss att skratta hela tiden. Jag är särskilt förtjust i hennes tigersprång på bollen. Lyssnade på Karins kloka ord och köpte en ny i går. Ska försöka fånga hoppet på bild.

Men när Sickan sover, sover hon liksom. Ni vet hur valpar är, nästan mitt i en lek slocknar dom och man får sitta på händerna för att fortsätta leka och pilla på dom. Sickan gillar tak. Hon har provat att sova på underhyllan i ett nattduksbord - sådär skönt - och i vedkorgen (tom) - lite stickigt. Här testar hon under en köksstol. Kan gå.

Nu måste jag rusa ut på jobb, B håller ställningarna här tills jag kommer tillbaka - och plåtar ännu mer. För er skull, som sagt.

PS Tack för alla kommentarer, blir lika glad av dom som av Sickan.

söndag 3 april 2011

Koppleriverksamhet

Ni får ursäkta, men det blir en hel del Sickan den närmaste bloggtiden. Natten var lugn, hon sov på två olika ställen men utan att gny eller gnälla en enda gången. När morgonen kom serverades nospussar på sängen. Eftersom hon är så tuff och framåt tog vi på hennes nyinköpte lilla läderhalsband en kort stund i dag. Lite krafs och tjafs i början, men en boll avledde effektivt uppmärksamheten.
video Kopplet blev naturligtvis en tuggleksak, tills prasslande löv kom i vägen och noggrant måste undersökas. Allt, precis allt, är lika spännande och det är få saker som känns riktigt skrämmande. Ska vara kastrullslamret då. Tunga stekpannor som slår emot kastruller är liiite läskigt.

lördag 2 april 2011

Sicken dag

Tamtaratam! Får jag lov att presentera: Sickan, 2 månader och 3 dagar


Begravningarna är över, just det, två stycken har vi varit på sedan jag senast bloggade. Pappas för drygt en vecka sedan och en god väns i tisdags. Brrrr! Men nu tittar vi framåt. Framtiden började i dag när vi hämtade Sickan (eller Turbolines Cinderella som hon också heter) i Sundsvall. I Gnarp cirka fem mil söder om stan brukar vi stanna för pizza när vi kör norrut. Nu blev det bara en macka och en kaffe - i sällskap av den här populära bloggerskan. Det är hon som har illustrerat omslaget till ljudboken. Kändes som en bra inledning. 28 tassar skuttade mot ytterdörren när vi ringde på. Tre vuxna norwichterrier plus de tre valparna och nytillskottet basenjin Zola (valp den med). På övervåningen sov en collietik med sin lilla valp. Hade tänkt att plåta hela härligheten, men jag kom av mig när jag såg dem. Hamnade på hallgolvet i stället och blev föremål för en våldsam valpuppvaktning. Fick i alla fall en bild av B och mamma Mika när vi fikade och gick igenom allt i köket med uppfödarna Annika och Urban Jonsson. Hemresan gick finfint. Lite kräk och lite kiss i mattes knä, men det var så klart bara en första kärleksförklaring. Den man älskar den kräks man lite på. Sickan inspekterade genast sina nya ägor, såväl inomhus som utomhus. Noggrant. Vi kunde inte begripa varför hon gång efter annan försvann under soffan. Inte förrän hon fjärde gången triumferande kom ut med ett av Lelle R:s ben, ungefär en tredjedel av hennes storlek. Lite senare hittade hon ett till under den andra soffan. Det hade känts bra att kunna skriva att vi givetvis placerat dem där med avsikt, men riktigt så finurliga är vi inte, bara glömska och städlata. Minnesgoda bloggläsare minns hur Lelle R ljudligt njöt av sina ben.
videoSickan har hela kvällen tuggat, släpat och kastat sina nya ben efter bästa förmåga, dock inte riktigt lika högljutt.
Och nu sover hon i husses knä, efter att ha kissat utomhus (okejrå, en gång inomhus också), ätit upp sin mat (och slickat skålen) och bajsat en gång utomhus. Matte och husse är sååå stolta. Sicken Sickanlycka!