fredag 11 mars 2011
Fredagsmusik
Jovisst var det signaturmelodin till Onedinlinjen. Bra jobbat Lisette! Det blir så klart inte lika pampigt som på tv, men jag har hört den på orgel så vi hoppas att det blir ett fint avslutningsstycke.
Vi ville ha lite mer än bara traditionell kyrkomusik Prästen Ami Sundberg har sagt att hon är öppen för allt. Utrom möjligen hårdrock då. Men om vi insisterade skulle hon kunna godta det med. Fatta vilken suverän präst!!!
Hårdrock var inte pappas melodi, därmot klassisk. Och så älskade han båtar, främst segelfartyg. Han ägde inget flytetyg själv, blev liksom jag (eller jag liksom han) sjösjuk och lärde sig aldrig att ro. Inte jag heller.
Men det hindrar ju inte att man kan älska havet och båtar. Därför får solisten sjunga Drömmen skepp av Staffan Percy. Kommer ni ihåg den?
Uppdatering: Bra där, Cecila N också. Såg inte din kommentar innan jag skrev det här inlägget.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
.jpg)
13 kommentarer:
Tackar. Den kommer att bli jättefin på begravningen. Men visst har jag lite rätt i att den börjar precis som "Stormy Weather" Men den är inte alls lika pampig.
Staffan Percys melodi om drömskepp är underbar tycker jag. Ni har verkligen tänkt till och valt vacker musik.
Kramar
Vilken härlig musik ni väljer för din pappas del. Jättefin och personlig.
kram!
Det kommer att bli fin musik på begravningen.
Staffan Percy-låten gillar jag skarpt. Lisette brukar sjunga den då och då (läs ganska ofta) :)
Det kommer att bli en mycket vacker begravning. När mor skulle begravas och ingen kunde spela Spiegel im spiegel av Arvo Pärt, kopplade organisten in musikanläggningen i kyrkan och spelade en cd. Det blev fint det med.
Ah, så fint det kommer att bli!
Staffan Percys låt är helt underbar, jag gillar verkligen styrkan och känsligheten han lägger i sången.
Det är viktigt att det blir "rätt" musik på en begravning och ni verkar ju ha hittat rätt.
Under min mammas begravningsakt så spelade de "E lucevan le stelle" med Domingo, från en cd eftersom det inte fanns någon som kunde sjunga stycket.
En solist sjöng däremot på pappas begravning, och det händer något när det är verklig sång. Det kommer nära.
Nu har jag äntligen tid att skriva en kommentar här....har varit inne och läst och måste beklaga din sorg och förlust av din fina pappa!
Så sorgligt...
Det låter som ni ordnar en fin begravning nu. Det är så mycket praktisk att ta tag i när ens föräldrar går bort. Men det kan ibland vara skönt mitt upp i allt att ha sånt att göra när man är ledsen.
Så fin musik ni valt!
Varm kram och tankar från mig!
....och snart blir ni med valp...det blir i alla fall en källa till glädje igen.
// Lisbeth
...och jovisst kommer jag ihåg den sången...."Drömmens skepp" brukade vi sjunga hemma i vår familj. Men jag visste faktiskt inte att den hette så. Hade noter på den där det stod "Vindarna vaknar och vänder" .
Fina val av melodier tycker såklart jag som har allt vad hav och båtar nära hjärta.
Tänker på dig imorgon! Alla i hela Enskede gör det. Det är jag säker på.
Aha, det är Kachaturian som skrivit den. För mig är han den som skrivit en liten låt som jag kämpade på med på piano. Fullständigt knäpp i takten. Jag blev tvungen att nöta in den i ryggmärgen för att få till det. Så det tog ett tag. Men den var söt när den var färdig. Den hette nåt med "en liten häst" har jag för mig.
Men det är så länge nu så de hovmärkena har nog hunnit rinna bort ...
Det är väldigt fin musik ni valt. Vad blir det för psalmer?
Beklagar din pappas hastiga bortgång :-(
Min pappa älskade också havet och båtar (var ständigt ute på långa fisketurer med sin kära båt). Till hans begravning valde jag Psalm 256, som avslutas med textraderna "Var inte rädd, det finns en mörklagd hamn.
Du ser den inte nu, men färdas dit."
Han hade nog gillat ledmotivet till Onedinlinjen också :-)
Hoppas att begravningen blev fin.
Alla: Ursäkta sent svar. Har haft inloggningsproblem med blogger.
Lisette: Absolut! Inledningen påminner om Stormy weather, passar ju bra i sammanhanget. Roligt att du gillar musikvalet.
Kram
Pettas: Personlig var ett nyckelord, vi ville att det skulle vara pappa, så mycket som möjligt.
Kram
Mian: Såpass. Då kan hon få sjunga den nästa gång vi ses. ;) Jag tycker mycket om den låten.
Mira: Vet du, jag hade cd-alternativet i bakfickan om utifall att orgnanisten hade sagt att han inte klarat det.
Christina: Styrka och känslighet, där fångade du in det. Håller med, det ska kännas rätt och inte standarformulär 1 A. Åh, ni hade också cd. Mycket bra lösning - och så vackert stycke.
Londongirl: Ja, det hjälper faktikst att ta tag i det praktiska, så kan man få lite paus i sorgen. "Vindarna vaknar och vänder" hade jag också i huvudet, så jag var tvungen att googla för att vara på den säkra sidan. Och kantorn var visst också lite osäker för han nynnade den i telefon för att veta att "Drömmens skepp" var just den. Lustigt, en del melodier slår igenom med refrängen och aldrig riktigt med titeln. Men det gör ju ingenting - om den inte efterfrågas i Melodikrysset förstås ;)
Kram
Caroline Engvall: TACK!
Cecilia: Oj! Du har spelat den här på piano. Låter kämpligt, som sagt. Vi valde kända psalmer för att den lilla skaran skulle kunna sjunga med (och så ville vi ha psalmer som var av lite äldre datum, alltså från den "gamla" psalmboken). Det blev Blott en dag, Bred dina vida vingar och Härlig är jorden.
Eva: Den psalmen är en av de nya så att säga, var ursprungligen en kyrkovisa som jag sjöng när jag var liten. Den är mäktig i sin text.
Njae, där får jag rätta blogmadamen. Jag har inte spelat onedinlåten utan ett annat stycke om en liten häst.
Cecilia N: Jamen så klart. Det var jag som läste slarvigt. Men ändå. Kachaturian - wow!
Skicka en kommentar