Dagens aboslut viktigaste möte

Jag skulle fixat mina julkort i eftermiddags. Men eftersom trippelhyacinten slagit ut, fick korten vänta. B och jag har nämligen väntat ut den här hyacinten, för att ge den till en av våra favorittanter. Hon heter Inga och bodde tidigare i vårt hus. En dag i våras när hon vaknade var hon blind och kunde inte bo kvar i huset. Till all lycka har hon flyttat in på ett äldreboende bara några hundra meter bort från oss.

Vi funderade länga på om det var så smart att ge en blomma till en blind person, knäck måste ju vara bättre. Men så kom vi på att hyacintens doft kanske skulle vara något. Så idag när den doftade starkt och gott knallade vi ner till Inga (med en påse knäck). Lelle R knallade med. Föreståndaren lovade nämligen att hundar var sååå välkomna.

Inga blev jätteglad för blomman. Hon har längtat efter hyacinter, sa hon och bad B plocka fram whiskyn i skåpet. "Ta den, men rör inte vinet!", uppmanade hon. Haha!

Det är så sorgligt att hon inte kan se längre. Och mitt hjärta krympte när hon berättade att hon och de andra uppmanats att rulla ner persiennerna för att "vanligt folk i husen bredvid inte ville titta in på sjuka gamlingar". Har ni hört nåt så dumt? Självklart var alla persienner uppdragna överallt!

Men det var hur mysigt som helst att sitta och skratta med Inga som precis kommit hem från en Finlandskryssning. Hon längtade efter att dansa och nu var benen som gelé efter helgens dansvirvlar.

Ni som eventuellt får Gott Nytt År-kort istället för God Jul-kort från mig vet nu varför. Jag tror ni tycker det är lika okej som jag tycker att det är.