Vänner i skogen - som plockar svamp - är bättre än vänner i viken, tycker jag. För att inte tala om vänner på bloggen som förvandlas till vänner i verkligheten, till vänner av kött och blod. (Okej, Caroline, min proffsiga textläsare. Jag erkänner att jag upprepat ordet vänner i otillåten mängd, men jag kan faktiskt inte nog uppskatta ordet och dem.)
Tack vare mina futtiga bloggår har jag fått många nya kompisar, skratt och spontangåvor.
I somras, när jag låg i bloggdvala, skickade den här fina bloggaren en present som jag invigde för längesedan. Ni ser med vilken omsorg hon valt tyget:
I veckan kom en hämtningsavi från Pressbyrån, där vi numera hämtar våra paket. Är ganska bortskämd med försändelser. Det kommer böcker och ljudböcker och dvd:er titt som tätt, och jag suckade därför lite eftersom jag hade kånkat hem en försändelse dagen innan.
Men den här gången väntade inget brunt företagspaket i wellpapp, utan ett vittt, vadderat kuvert med handskriven adress. Jösses, så glad jag blev! Jag log hela vägen hem från posten, ja Pressbyrån då, och här hemma skrattade jag högt.
Tre proppade svamppåsar från min reservmorsa. (Snigelpost har man ju hört talas om, men det här var alltså svamppost. Mycket bättre!)
Tack vare mina futtiga bloggår har jag fått många nya kompisar, skratt och spontangåvor.
I somras, när jag låg i bloggdvala, skickade den här fina bloggaren en present som jag invigde för längesedan. Ni ser med vilken omsorg hon valt tyget:
I veckan kom en hämtningsavi från Pressbyrån, där vi numera hämtar våra paket. Är ganska bortskämd med försändelser. Det kommer böcker och ljudböcker och dvd:er titt som tätt, och jag suckade därför lite eftersom jag hade kånkat hem en försändelse dagen innan.
Men den här gången väntade inget brunt företagspaket i wellpapp, utan ett vittt, vadderat kuvert med handskriven adress. Jösses, så glad jag blev! Jag log hela vägen hem från posten, ja Pressbyrån då, och här hemma skrattade jag högt.
Tre proppade svamppåsar från min reservmorsa. (Snigelpost har man ju hört talas om, men det här var alltså svamppost. Mycket bättre!)
Och så ett fankort till Lelle R från hans fästmö. Det satte vi upp på kylskåpet i vadhöjd, så han kan gå och flukta och lukta på det när lusten faller på. På kylskåpet sitter redan ett foto som fästmöns lillmatte postade förra hösten, i samma paket som boken Hypnotisören till mig.
Tack alla sköna och generösa bloggvänner!
.jpg)
9 kommentarer:
Bloggvänner är sanna vänner!
Förstår att Lelle R också gillar handskrivna brev.
Det ser ut som om Kungliga postverkets personal klämt rejält på svamppåsarna...
Vassego. Jag får ju själv tacka för dockboken jag fick av dig. Bläddrar och inspireras av den även om det ännu ej blivit något sytt ur den.
Jag tycker allt att färgbilden på Alice ser lite "porrig" ut ;)
Men jösses så generöst. Svamp som tar sådan tid att plocka, också. Fantastiskt snällt av den som skickade påsarna - wow, vilka bloggvänner du har!
Det sägs ju att det "är lätt att skära breda remmar ur andras läder" ;)) Lite så där är med svampen. De flesta av godsakerna har nog Mian och Jan kommit med men det gör inte gåvan mindre tror jag, eftersom de också är så generösa!
Far och jag förmår knappast äta upp alla delikatesserna och då är det väl idealiskt att kunna dela med sig- eller hur?
Bloggvänner är guld tycker jag, maken till generösa människor får man leta efter:-)
Necessären som du fick av Cicki får tio stjärnor av mig, dix points (:-)), svampåsarna från Västergötland får samma toppbetyg! Tänk att slippa rensa! Bara en sån sak.
Caroline: Att plocka svampen är en slags terapi, men att rensa den är skittrist!
Sen smälter jag när jag ser Lelle R som sitter och kollar sina kylskåpsbilder - n ä r ska de tu få träffas IRL?
...å så fnissar jag lite, för jag tycker som Mian att den senaste bilden är lite mjukporrig, he he ;)
There can never be too much praise of friends and my life is so much richer for my blogging friends.
Especially loved the Fur Friend looking at its picture on the fridge.
annie
Moster Ma: Just precis! Handskrivna brev med (vissa) foton är han svag för.
Mian: Det var inte så farligt! De (svamparna, inte Kungl. postverkets personal) ska ju dessutom smulas ner snart och förvandlas till ljufvliga såser och annat. Tack även till dig och Jan!
Cicki: Den var menad just som inspiration för en dockdrottning som dig! Du kan redan mer än vad som står i boken. Kul du gillade den!
Mian: Ja, hennes matte skrev nåt om det på baksidan av bilden. ;)
Caroline Engvall: Eller hur? Supergeneröst? Jag har världens finate bloggvänner - och du är en av dem.
Lisette: Nej, nej! Att ge bort en sån fin gåva som man helst skulle behålla själv, det är också stort. (Tycker jag som är så egoistisk.) Gulligt av dig att dela med dig och gulligt av Mian och Jan. Jag ska tänkta på er alla tre när jag njuter.
Christina: Guld, var ordet! Tio stjärnor - minst! Mjukporr passar en gammal pälsfarbror perfekt, hälsar han. ;)
Annie: You put it so well every time. Fur Friend looking at the fridge. :D Yes, all the wonderful blogging friends have also made my life richer. Hooray!
Skicka en kommentar