Jo, det blev semlor igår. Till frukost. Gaaaaahhhhh, men gud så gott.
Det var egentligen inte meningen, men jag kände mig manad att tidigt smita ner till den glade Solnabagaren Sune, för att inte riska att bli utan. Utanför hans bakdörr stod jättesopbilen Allan, inne i förarhytten satt två glada sophämtare med söta gräddmustacher och mumsade semlor.
Sune hade 5 000 semlor att leverera bara i går, så jag fick vänta lite på mina. Halkade på väg hem men hade sinnesnärvaron att släppa påsen och inte landa på den. När jag lämnade över de krockskadade hetväggarna till B tyckte han det var lika bra att göra lidandet kort och sätta i sig dem. Jag tror det är den i särklass onyttigaste frukosten jag ätit, lägg varm mjölk, socker och kanel till hela härligheten.
För att bjuda aningen tuggmotstånd och ge några tankefibrer kommer här lite info om fettisdagen som ni kanske inte visste. Det där med hetvägg, äta fett inför fastan och en kung som förmodat åt ihjäl sig på gräddskapelserna känner ni säkert till, men visste ni att fettisdagen var sista dagen man skulle ha med sig lyse ut i ladugården och första dagen på året då aftonvarden skulle ätas vid dagsljus? Fettisdagen betraktades nämligen på många håll, i alla fall under 1800-talet, som en brytningspunkt mellan vinter- och sommarhalvåret. Betyder det att sommaren är här???
Källa: Nordiska museet. Läs mer här om ni vill.
Och så undrar jag om ni vet vem Ignaz Semmelweis var (utan att googla). Svar i nästa inlägg.
.jpg)
18 kommentarer:
Jaha ja Ingnaz...Igge som vi kallar honom internt, var den som introducerade just mjölk till semlan (därav weis = vis, hans efternamn var bara Semmel innan)och därefter övergick namnet på fettisdagsbullen mer och mer till att heta Semla...en stor man!
Får jag googla nu...?
G: Hahahahaha! Brukar du spela Rappakalja? Eller lyssna på På minuten? Jag bara undrar ...
Mycket underhållande, men googla nu om du inte kan hålla dig till ikväll ;)
Aha Ignaz och inte Ingnaz...en annan kille alltså!
Okej...har googlat nu. Jag var lite fel ute kanske...Känner dock mycket väl till Semmelweis (inte till namn dock) och historien om honom. Pappa berättade om detta för mig som barn och dessutom har jag som trogen Historietidningsläsare läst om honom relativt nyligen. Intressant.
Efter att ha tagit del av dina Fettisdagsfakta kommer den här dagen att bli ännu mer efterlängtad i framtiden.
Inte bara för de goda semlornas skull, utan också för att sommaren ska komma...
Ignaz, vem var det??
Kram!
Jättesopbilen Allan! Haha! jag trodde jag var ensam om att kalla saker som man inte vet namnet på för Allan. Och ofta i kombination med jätte-, dunder- monster-... Dundermonstret JätteAllan! Så roligt att höra att vi är fler. Ja - i alla fall två...
Söta sophämtare med gräddmustacher!
Men vänta nu... Semmelweiss... var det inte något med barnsäng och tvätta tassar?
Men så sköna bilder, jag sitter här och dreglar.
Herr Semmelweiss har jag ingen aaaning om vem det är eller var, men jag vill gärna veta!
Här äter vi semlan på varsitt sätt. Sambon vill ha den som hetvägg medan jag vill äta den som bulle. Det krävs en speciell teknik. Först äter man upp locket. Sedan äter man det mesta av grädden med sked för att kunna skrapa ur mandelmassan. När det är klart så äter man bullen rätt upp och ner och avslutar med att njuta av den uppskedade mandelmassan. Naturligtvis krävs det kaffe till denna procedur.
Den där Semmelweiss har jag inte den ringaste aning om vem det är. Kanske han som "uppfann" semlan i dess nuvarande skick. Orkar inte googla så jag väntar snällt tills du berättar vem han var.
Det är ju det vi bloggare alltid har sagt! Gu' så bildad man blir av bloggandet ;) För att inte tala om så underhållen. Syn att du inte satte dig på semlorna. Hihi För då hade ju hela veckans skrattbehov varit fyllt! Jag väntar ivrigt på kvällens avslöjande.
G: Just precis Ignaz, förstår att du blev förvirrad. Ungerska (namn) är svårt. (Mitt favoritord är fotografusch, som betyder fotograf!) Kul att du kände till Semmelweiz gärning, huvudsaken är att du känner till historien, inte namnet, och vet att tvätta händerna.
Helen: Fast det känns inte precis som att sommaren har börjat här i Solna, har den börjat hos dig??? Du har svaret i nästa inlägg!
Kram!
Mira: Great minds think - and speak - alike! Allt som är stort och drumligt heter Allan. Du har alldeles rätt. Barnsäng och tvätta tassar. Dagens semla går till dig!
Mian: Klickade du på dom, så du såg de krockskadade krakarna i närbild? Nu ligger svaret i nästa inlägg.
Cicki: Jag äter som din sambo och B äter som du. Fast jag ska tipsa om din teknik, för han suckar lite och tycker det är jobbigt att mumsa semla. Jag kör bara skeden rakt igenom den halvblöta bullen. Lite grädde flyter på den varma mjölken. Ljuvligt! Kaffet tar jag vid sidan, jag med. Du slipper googla, jag har berättat om Doktor S i nästa inlägg.
Lisette: Allmänbloggar är allmänbildande. Det skulle sett ut det om jag satt mig på semlorna. Då hade vi ätit gräddpannkaka till frukost.
Så kontentan av allt det här är att man vaskar händerna för att eliminera eventuella basilusker som kan ha hoppat på en hos Sune eller gatloppor vid kraschen.
Innan man tar tag i den lilla BULLEN.
Och förblir frisk som mandelmassa!
Det där visste jag inte, att det var sista dagen man skulle ha lyse med sig ut i ladugården eller att det är brytningspunkt mellan vinter- och sommarhalvåret. Det senare är svårt att tänka sig när man tittar ut idag. Ännu svårare när man tittar på termometern.
Tina: JUST precis så! Du har fattat semmelgatloppsgaloppen!
Alexia: Jag hajade också till. Kan det vara möjligt att man inte skulle tända i ladugården efter fastan??? HÄr fortsätter vi och tände ljuset även om vi igår kunde kosntatera att dagen är längre. Helt klart! Håll ut!
Jätterolig post och väldigt upplysande! Jag hade ingen aning om någon Semmelweiss och har nu läst det andra inlägget om honom.
Fnissar åt de ungerska namnen. Jag interrailade till Budapest när jag var 19 år och minns ngt som utalades som egischägadrä...jag tror det gick att äta?
Med alla fakta runt semlan så kommer det absolut att bli ännu festligare att äta den, tack för det!
Christina: Oh, vad roligt att ha en bloggveteran tillbaka!
Egischägädrä - vilket minne du har. Tänk på ägg i skägget och sluddra lite. Det betyder skål! (Jag gillade Budapest, gjorde du?)
På grekiska tänker man pyjamas eller "är det is i att?". Skål heter nämligen "stinyamas" eller "Isiyiah!". Ja, så där håller man på som resledare, på gott och på ont. Vill du eller vill du inte veta vad man ska tänka/säga när det är dags att beställa in notan i Tyskland???
Kesu: Betyder det skål??? Otroligt att du kunde svara på det så geschwint ;)
Oh ja, jag gillade Budapest. Har ett fullständigt surrealistiskt minne från baden på den där ön du vet. Vi låg och solade och så ljöd en slags visselsignal varvid alla i hela parken rusade åt samma håll och ner i en bassäng. Vi rusade efter och stod sedan som packade sardiner och undrade vad som skulle hända härnäst. Folk var jätteupphetsade och så började de skrika av förtjusning längst fram och så småningom gick det upp för oss att det var en vågmaskin som sattes igång varje heltimme.
Det var så trångt så vågorna ebbade ut i fjärde ledet redan ;)
Ja, har ett land inga kuster så måste det naturligtvis vara upphetsande med lite vågor ;)
Det är klart att jag vill veta hur man beställer in notan i Tyskland! ;)
Christina: Ja, jag vet precis var och vad du menar. Vi var lite långsamma och hann inte plumsa ner i bassängen, så vi såg hela bassängen storma från kanten och tänkte som du, jaja, bor man i ett land utan kust så är väl det här det nästbästa då ;)
Asch so här beställer du in notan i Tykland: Ropa, lite lagom sluddrigt, Herr Åberg mitt i salen, så uppfattar tyskarna det som Herr Ober (kypare), bitte zahlen (kan vi få betala)?
Himla bra kunskap va???
Kesu: Ha ha, det där knepet ska jag komma ihåg - Herr Åberg ;) Fast jag som alltid virrar till saker kommer säkert att ropa Herr Ågren mitt i lokalen!
Om du åker till Turkiet kan du dra till med något som låter som ej valla (jag tänker på skidvalla så kommer jag ihåg det) när du tar adjö av personer eller går ut från en butik eller liknande.
Då blir turkarna glatt överraskade och brukar skratta högt av förtjusning.
Det betyder något liknande som tack, och jag uppfattar det som ett slanguttryck.
Det var min ebrulärare som lärde mig det i Istanbul, och ibland behövs inte många ord för att skapa bra kontakt :) Ej valla gick hem överallt.
Christina: Herr Ågren mitt i lokalen. *fniss* Sluddra lite, så ska du se att det går också ...
Ej valla! Noterat! Jag går och funderar på en långhelg i Istanbul i höst. Om vi kommer iväg ska jag köra med ej valla högt och lågt - tack för det tipset!
Skicka en kommentar