Bondbönor har seglat upp i recepten på senare år. Själv har jag ätit den sedan barnsben. Det är helt klart en av mina favoritbönor.
Fast när jag var liten höll vi inte på och förvälla och sedan koka om igen för att slutligen skala bönorna. Vi bara spritade dem (tog ur dem ur skidan) och kokade i lättsaltat vatten i 10 - 20 minuter. Under tiden gjorde vi vanligt potatismos. När bönorna var kokta mosade vi bönorna med gaffel och blandade i potatismoset som då blev grönt och kallade bönegröt och serverades till stekt fläsk. I det gröna moset gjorde vi en liten grop där stekflottet hälldes. Aaaahhhh!
Receptet kommer från mammas släkt i Småland. Till efterrätt serverades alltid lingonsylt med mjölk. De riktiga fantasterna klickade i lite bönegröt också, men det har jag inte hållt fast vid.
Jag tvivlar på att jag skulle få gehör för receptet hos dagens trendkockar, men jag lovar, gott är det trots det avtändande namnet.
(Här har vi slarvat och inte gjort en grop utan bara lathällt flottet över bönegröten. Tomaterna är en eftergift till kostcirkeln. Jag vet att mina förfäder aldrig skulle snegla åt grönsaken.)
7 kommentarer:
I mitt minne har bondbönor inget att hämta. Men jag minns dem som stora och bruna. Har jag blandat ihop något tro? Farmor gjorde bondbönsvälling. Välling var och är det värsta jag vet. Så det är egentligen inte själva bondbönorna jag har något emot utan hur de serverades. Det här du beskriver låter ju gott. Vi köpte faktiskt stekfläsk idag. Hur vi ska äta det har vi inte bestämt än. Bruna bönor är ett hett stalltips....:-)
Åh jisses så gott.
Undrar just om det går att få tag i bondbönor i nån affär här i stan. Torghandeln har nog upphört nu när vi kommit in i oktober. Det mesta i denna lilla stad har dessvärre upphört... för länge sen...
Stekt fläsk är galet gott och det var alldeles för länge sen jag åt det.
Tack för mattips!
Jag har ätit bondbönor i minst trettio år. Började när jag kom underfund med att det var en väldigt god böna. Satte alltid potatis och gör det nu också tillsammans med bondbönor och strömming enligt gammal sed. En potatis, en bondböna, en strömming, en potatis....:)
Hmm... Låter helt klart värt att pröva! Pettas: Strömming? I potatislandet?
Hej, första gången här, men vem kan motstå bondbönor? Väldigt lättodlade! Vi har en liten odlingslott och har njutit av egenhändigt odlade, plockade spritade och kokta bönor flera gånger. God soppa blir det också, men det här receptet verkar gudomligt!
Maken bjöd på bruna bönor häromdagen, gott ! Men bondbönor på ditt sätt låter bättre.
Cicki: Stora och bruna, nja det tror jag inte. Insidan av skidan är luden, som sammet, och bönorna är mattgröna. När man kokat dem en gång och skalat dem är de så friskt gröna som du ser på bilden. Bondbönvälling låter inte så gott, men det gör å andra sidan inte bönegröt heller. Fast DET är gott. Och stekt fläsk är ju liksom alltid gott ;)
Mian: Tyvärr tror jag säsongen för bondbönor är över för i år. Men nästa år ska jag försöka att komma ihåg och posta några till dig. Joho, det går. Det gjorde min moster ett år till min mor när hon inte fick tag på några. Men stekfläsk får du väl tag i. Sätt igång och stek bara!
Pettas: Vad roligt att du också ätit och gillat det i många år. En bondböna, en potaits, en strömming??? Please explain!
Mira: Prova gärna. Lättlagat och lättätet. Precis vad jag tänkte: snälla Pettas, förklara :)
Cruella: Hej och välkommen hit! Så du odlar egna din lyckost. Är avis på det! Soppa på bondbönor låter spännande, du får gärna dela med dig här. Ska snart skutta till din blogg.
Berätta vad guldsmed betyder på danska!
Mrs Humble: Heeeej! Välkommen hit du med! Allt din make bjuder på smakar gott, det vet jag. Vifta med det här receptet, så får han laga det med, tycker jag.
Skicka en kommentar