lördag 13 november 2010
Last Night of the Proms
Såg ni kvällens Last Night of the Proms? Det gjorde jag, för det gör jag alltid.
Jag är en hardcore Last Nightare. Tycker man ska hålla sig till det traditionella programmet. Börja med Land of Hope and Glory - detta hopplöst imperialistiska stycke. Men jag fick i alla fall med min favorit, psalmen Jerusalem. Vet inte riktigt varför den tilltalar mig så mycket, men det gör den.
En, säger en gång har jag själv stått i Albert Hall på en Last Night. Fast inte längst ner på "The Oval" framför scenen, utan allra höst upp, under taket. Nä, varken fingar och tår räcker till - så länge sedan var det. Men känslan sitter i.
Har för mig att vi hade picknick däruppe under första programhalvan. Laddade för andra halvlek då vi skulle få sjunga med. Hörde inte ett skvatt av vad dirigenten sa, men han var säkert rolig för alla skrattade. Så då gjorde vi det också.
På den tiden var det inget "pingpongande" mellan olika arenor, inga storbildsskärmar, bara publiken, musikerna och dirigenten på plats i Albert Hall.
Då spelades aldrig den här, som var med i kväll. Fast den har jag i gengäld hört och sjungit på många pubar. Gillar den också:
Och när vi ändå är inne på stycken som berör. Den här är jag svag för - liksom för sångerskan. Är ni?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Det har var en massa nytt för mig. Skoj. Tack för det!
Å, Kesu .., ibland är du som en tvillingsjäl!
När jag var tolv, tretton år låg jag på köksgolvet och gosade med vår stövare Buster. Då hördes från radion i vardagsrummet Land of Hope and Glory och jag lämnade Buster och fick gåshud överallt och trodde inte det var sant!
Å, så jag har drömt om att få en gång få vara med om detta!
Och Jerusalem .., vackrast av det vackraste .., så mjuk och fin och man vill nästan gråta!
Ja, vi såg slutet hos min syster, som ALDRIG (jag trodde inte det var sant!) hade sett det här programmet och som hela tiden sa .."men skruva ner!"
Jag, som brukar ha volymen på max .-)
Jag saknar Fantasia of British Sea Songs (av Henry Wood)...
Sen kan man ju alltid diskutera huruvida Renee Flemming är rätt person för Rule Britannia; jag tycker att det skall vara en sopran med lite mer tyngd...
Å - missade konserten. Tack för den lilla ljudglimten. Det är så mäktigt med stora körer... och engelsmän verkar vara ett alltigenom sjungande folk. Vill nån gång se det på plats!
Visst har jag också önskat att jag fick uppleva detta irl!
Alexia: Vassego! Alltid kul att få nys om nåt nytt, eller hur?
Elisabet: Tvillingsjäl? Jo, jag tackar jag :) Känns fint! Tänk, jag som trodde att jag var stenmossig som gillade psalmen Jerusalem. Går gåshud och nästan tårar i ögonen. Skönt att fler känner så. Jag minns inte nu hur vi kom över biljetterna, men det gjorde vi alltså. Billigaste billigast högt under taket, men det var fantastiskt det med.
Rexxie: Hej och välkommen till min blogg! TROR inte du varit här förut. (Eller har du det i samband med kinesiska tecken???) Anyway: Ja, det var mycket som jag också saknade, bl a Fantasia of British Sea Songs. Tror du Kiri Te Kanawe varit bättre som Britannia? Inte omöjligt.
Karin på FOX: Faktum är att du inte missade så mycket i år, eftersom programet var helt annorlunda och mycket stympat. Som Promsnörd gick jag så klart in på nätet tidigare i höstas och kollade när SVT skulle sända konserten - och skrev in det i min almanacka. Nörden har ingen lag ... Britterna gillar att sjunga generellt, men bäst är walesarna. En manskör från Wales får armhåren att resa sig.
Moster Ma. Oh, en till som gillar Last night. Härligt! Som sagt, det GÅR att få biljetter till sista konsertkvällen. Jag är ett vandrande T-rexbevis på det ;)
Skicka en kommentar