måndag 25 juli 2011

För två år sedan

I dag för två år sedan dog min mamma.

Om jag inte sutte på landet skulle jag lägga upp vacker musik, men det klarar inte uppkopplingen här. Ni får några bilder i stället.

B och mamma hade alltid ett gott öga till varandra. Några dagar innan hon dog sa mamma att hon och pappa tyckte så bra om honom. "Det kan du ju tala om för honom, men bara om du inte tror att han blir högfärdig", sa hon.
På sjukhuset några veckor innan hon dog. Fast då visste vi inte att det var så illa. Mamma fick lämna lasarettet och dog hemma.




Älskar och saknar dig mamma!

12 kommentarer:

Cicki sa...

Kram!

annie sa...

These anniversaries are difficult, Kesu, but they also give us the chance to celebrate our loved ones and recall memories of our times together that are precious to us...
I often say in my heart, "I love you Mom, I love you Dad." And it helps.
Hugs,
Annie

Mira sa...

En dag att minnas... Både det fina och det sorgliga. Det fina man haft och det sorgliga att allt är borta. En melankolins dag. Imorgon går livet vidare och din mor finns för alltid i ditt hjärta. Kram!

Äventyret framtiden sa...

Det är så skönt när man kan minnas med kärlek och glädje. :)
Fina minnen att ta till sitt hjärta.

En fin dag önskas
Karin

Elisabet. sa...

Och det är underligt - eller inte - att man även kan sakna den som var dement och helt borta på slutet.

Jag saknar att sitta intill mammas säng och hålla henne i handen.

Och ännu 35 år efter min pappas död, saknar jag honom.

hugan sa...

Usch vad tråkigt. Känner igen den känslan.

Annars en väldigt trivsam blogg med söt liten vovve!

Caroline Engvall sa...

Fina du, fina mamma. Vilka underbara bilder. Ni är fantastiska - båda två. Kram från Palma!

Karin på FOX sa...

Så fina varma bilder! Kram!

Lisette sa...

Så gullig hon ser ut på bilderna , din mamma! Fina minnen att ta vara på har du i mängd. Kram på dig.

Kesu sa...

Cicki! Tack! Kram tillbaka!

Annie: You are so right. Hugs.

Mira: Fler kloka ord. Kram.

Pettas: Ja, man ska inte ta för givet att man har så fina minnen som man har. Det är också något att tänka på dagar som dessa.

Elisabet: Nä, konstigt är det nog inte. Motsatsen vore ju förfärlig.

Hugan: Hej igen! Så du har också ... Tackar! Blir glad för berömmet! :)

Caroline Engvall: Tack fina DU! Och kram tillbaka ända till Palma - eller kanske Råshult där du väl är nu :)

Karin på FOX: Roligt att du tycker om dem. Kram!

Lisette: Mamma var både gullig och rar och rolig. Som vissa andra stålmorsor ;) Japp, fina minnen har jag, men jag fortsätter att samla nya på hög :) Kram!

Tina sa...

Vi kommer alltid att komma ihåg hennes gästfrihet, hennes specialbrygda fantastiskt goda kaffe med hembakade skorpor.
Hon finns i våra minnen så länge vi lever. Underbara, fina Rosie

No-one sa...

Vilket fint och gripande inlägg. KRAM!