torsdag 29 oktober 2009

Back in town



Hej igen! Är tillbaka i Solna, framför datorn. Har lagt i femmans jobbväxel efter en rolig, intensiv och spännande resa. Bilder kommer såklart, men först passar jag på att haka på bloggkompisarna Helen och Christina som uppmärksammat teddybjörnens dag (den 27 oktober). Min älskade nalle heter Brummelman - från vissagoboken om Klas Klättermus - och blåste ut 46 ljus på tårtan för några veckor sedan. Som ni ser har han tagit studenten också. Samtidigt med mig! Tänka sig!

Jag minns när han fyllde 1 år för då hade jag ritat en tavla (host, host) som pappa ramade in. Mamma bakade en liten tårta som vi satte ett ljus i. Allt skulle bli en överraskning och jag lovade mamma och pappa att inte ballra. Sedan gick jag raka vägen till sängen och viskade om allt i Brummelmans öra. Minns särskilt att jag sa att han inte fick berätta att jag berättat.

Brummelman höll som alltid ordet och höjde inte på sina nallebryn när vi kom in och sjöng för honom på morgonen. Det är vad jag kallar en kompis det.
Mer sönderkelad nalle får man leta efter.

14 kommentarer:

Christina sa...

Välkommen hem igen din globetrotter :)

Åh, så fin han är, Brummelman!
Och man ser verkligen hur älskad han är, snacka om kärlekspatina på den Nallen!

Vilket gulligt födelsekalas ni hade för honom när han fyllde 1 år :) Jag blir alldeles varm.

Christina sa...

Förresten...liknar han inte Lelle R lite?

Helen sa...

Kärleken gör ont, ser han ut att tänka, Brummelman...

Rufsig och tufsig, men ack, så tålmodigt, har han tagit emot och gett tillbaka varma kramar...vilken toppenkille!!

Honom ska du vara rädd om!

Kram!

Elisabet. sa...

Ja, välkommen hem madame! hälsar hon som nu ska cykla till jobbet.

Caroline Engvall sa...

Lille T har ingen nalle. han har en träslev. Stackars krake.

Mian sa...

Kul att du är tillbaka igen!
Lille trogne Brummelman - så avhårad han blivit av din kärlek.
Idag är jag ledig och skall nog masa mig upp till vindsförrådet och kolla mina gamla leksaksprylar. Inte hade jag någon älsklingsnalle? - jag minns faktiskt inte.

Tankevågor sa...

Åh vilken fin nalle! :-)
Kul att du är tillbaka igen!

No-one sa...

Hurra för att ha dig tillbaka!
Ballra? Det ordet har jag aldrig hört! Är det samma sak som att tjalla?

Helena H sa...

Visst är det mysigt med en så gammal nalle som man vet har varit med från allra första början. Han/hon vet ju allt! Jag har också en gammal och sliten en som sitter högst upp på bokhyllan och tittar ner på mig.

Kesu sa...

Christina: Tack! Man skulle kunna säga att armen är en yrkesskada (som den ser ut idag), för det var ju en av hans viktigaste arbetsuppgifter, att trösta. Allt rufsigt liknar Lelle R - och matte!

Helen: Precis! En riktig toppenkille! Han sitter längst upp på bokhyllan och kollar ner på mig.

Elisabet: Tack! :)

Caroline: Det spelar nog ingen roll om det är en träslev eller en nallebjörn, huyvudsaken r att den är nåt att hålla i handen. Tänk vad mjuk och len den där sleven ska bli!

Mian: Lycka till i nallejakten! Fråga Mamma Lisette, hon måste väl minnas om du hade en nalle eller inte.

Londongirl: Han är jättefin! Tack!

Alexia. Alldeles riktigt! Ballra = tjalla. Vet inte vilket slang vi pratar här, 08 eller 031 ...

Helena H: Välkommen till min blogg! You did it! Hurra! Oj, du har också kvar din gamla nalle och den sitter precis som min Brummelman högst upp på en hylla och blickar ner över dig. Visst känns det skönt? ;)

Christina sa...

Åh, en yrkesskada - ja naturligtvis <3

Kesu sa...

Christina! :) Lelle R börjar bli lite tunnhårig här och där. Undrar om det är samma fenomen???

Christina sa...

Kesu: Skulle inte bli förvånad ;)

Kesu sa...

Christina: Kärt barn blir lätt sönderkelat ...