Jag vet, jag vet. (Men ni vet inte, ni vet inte.) Om jag vore så lagd skulle jag kunnat säga att ett blogguppehåll kan rekommenderas för då märker man att den - faktiskt- saknas. Det är så många snälla själar som undrat varför jag inte bloggat på så länge. Mår jag inte bra?
Svaret är, jorå, men jag har haft så infernaliskt mycket att göra att jag helt enkelt gett mig själv bloggförbud (igen). Och har man det får man väl inte ens blogga om att man har det. Eller får man det?
Hur som. Jag är ju filmrecensent och under Stockholms Filmfestival som nu är över sprang jag på filmer på dagarna och gjorde övrigt jobb på kvällar och nätter. Naturligtvis strulade jobben extra mycket, men så är ju lagen om alltings ... Dessutom har jag haft gamle far på besök, vilket krävde en gedigen planering med transport, hemtjänst här och där och packning och fix och trix. Mer om det senare - hoppas jag.
.jpg)
11 kommentarer:
En mycket talande bild.
Huvudsaken är att du är med oss igen!
Här på stationen fyrar vi av några smällare för att fira Kesu ankomst, innan smäll-rädda hunden kommer!
Jag har inte frågat hur du mått eller vart du varit. Jag har antagit att du haft mycket att göra eftersom du sagt det förut. Kanske det var taskigt av mig att inte efterfråga dig......:-) Men nu är du ju här och allt är som vanligt igen.
Så skönt! Nu kan livet återgå till normala gängor igen som jag sa alldeles nyss till en annan bloggvän!! Jag lovar ta hand om dig nu.( Vika toapappret och så menar jag så du slipper;))Välkommen åter.
Härligt!
Jag säger som Cicki, jag förutsatte att du hade annat för dig .-)
Ta det lugnt.
Kul att du är på G igen. Jag har saknat dig!!
Kram!
Instämmer med alla föregående! Jag har också saknat dig! Välkommen tillbaka!!!
Helt rätt prioriterat. Men jag är glad att du är tillbaka! Ser fram emot att höra (läsa) om din fars besök och vad han tyckte om tillställningen.
Jag har saknat dig JÄTTEMYCKET, men har fått info om att du jobbar som en galning just nu.
Men du hinner glasera keramiken, eller? Jag är ju onekligen ganska nyfiken på vad det är i botten på den där skålen...
Till er alla: Först och främst tack! Det värmer trötta blogghjärterötter, det ni skriver. Det tycker jag ni ska veta! Kram på er!
Christina: Åh, tack! Kör med ljudlösa smällar du, det räcker. Lelle R tillhör de smällräddas skara. (Bättre det än de smällfetas.)
Cicki: Nej, nej, för jösse namn, tänk inte så! Du har haft helt rätt i ditt antagande.
Lisette: Tack! Du är så snäll som lovar att jag inte behöver vika toapappersnibbar åt dig. Men jag gör det gärna, det vet du :)
Elisabet: Det gjorde du alldeles rätt i :)
Helen: Tack, känns gott att vara saknad :) Kram
Mira: Då säger jag som till Helen, se ovan :)
Alexia: Det kommer en rapport på det ena eller andra sättet.
Mian: Ph, du också? Tack! Nu rodnar jag av glädje! Jag har faktiskt saknat att inte blogga OCH att dra runt på bloggarna. Men det fanns liksom ingen tid kvar för det.
Japp, jag hinner. Då har det lugnat sig lite. Så mamma Lisette har inte ballrat då? ;)
Nu har du missuppfattat saker igen Kesu,
Det är inte Du som utfärdar bloggförbud - det är vi läsare som kan göra det om du sklriver en massa strunt eller låter och rösta på Khadaffi dag ut och dag in, dag ut och dag in, dag ut och dag in.
Till slut trodde jag att du inte skrev nytt innan jag röstade på rätt bild så jag röstade på allihop och det hjälpte tydlingen för nu kom nytt skrivande.
Ps. Törs jag fråga om vilken bildröst som utlöste det nya inlägget?
Glad att ha dig tillbaka bästa bästa bästa Kesun!
Skicka en kommentar