Mooning in Moldau (eventuellt moaning) ...
... eller Svansjön - välj själva. Moldau heter Vltava på engelska och därmed på alla kartor vi använde. Det tog en halv dag innan jag fattade att floden såklart heter Moldau. Genast började jag nynna på, just det, Moldau av tjecken Smetana. Den är väldigt vacker. Om ni orkar klickar ni på länken nedan och hör det kända motivet som påminner om Ack Värmeland du sköna. Smetana beskylldes faktiskt för att ha snott slingan. Han var i Sverige nångång vill jag minnas. Spelar roll, fint är det. Men varför döper man om en flod som heter Vltava till Moldau? Och en annan som heter Danube till Donau?
På gamla Karlsbron (500 meter lång) trängs månglarna men också en massa gamla statyer. De flesta var inbäddade i renoveringsplast, statyerna alltså - hade varit bättre om det gällt souvenirförsäljarna - så det var ganska brötigt och gyttrigt. Men statyn över helgonet St Vince (tror jag han heter) var inte inklädd. Den måste man röra vid om man vill komma tillbaka till Prag. Det vill man! Jag tafsade vid den och passade på att plåta andra som gjorde det. Folk var så hänsynsfulla och väntade på att jag skulle ta min bild innan de vågade sträcka fram tassen, medan jag väntade på att de skulle göra just det! Snacka om dubbla artigheter!
Spårvagnarna pilar fram överallt. För oss är det billigt att åka kommunalt. En dag löste vi ett 24-timmarskort för 42 spänn och åkte sedan spårvagn och metro härsan och tvärsan ända tills spåren tog slut, så att säga. Det var lätt och roligt. Hamnade bland annat på en krog där både meny och kypare bara pratade tjeckiska.
Här ser ni delar av charmen med Prag: helt plötsligt dyker det upp något vackert och välbevarat, som det här dekorerade valvet. Om ni känner ett stråk av igenkänning kan det bero på att mängder av filmer spelats och spelas in i Prag, bland annat storfilmen Amadeus. Visst minns ni hur Saliere sprang i gränderna? Även filmteamet för Harry Potter och en modern James Bond-film har trampat runt här.
Två bilder till bloggkompisen Christina som tipsade om öl och panerad ost. Gott! Jag kan meddela att jag behövde två händer för att lyfta halvlitersglaset som B klarade med en näve.
Uppdatering: Såg inte först att Youbueklippet innehöll reklam. Hoppas det är okej.
6 kommentarer:
Nu har jag klickat och lyssnat på de vackra tonerna, som passade otroligt bra till filmen av det porlande vattnet.
Så trevligt att få ta en liten Pragrunda, så här på fredagsförmiddagen, tack för det!
Ja, varför heter Batman Läderlappen på svenska? Och Goofy Janne Långben?
Kram!
Tack för spännande bilder! Tänk att figurerna blivit så tafsade att de är alldeles blanka...
Ser ut att vara en trevlig stad. Hur länge var ni där?
Osten ser riktigt smarrigt ut. Jag ä l s k a r panering!
He he, en anka som moonar i Prag, du är för rolig ;)
En bra inledning är a och o för en duktig journalist förstår jag.
Åh, vilket underbart resereportage, jag vill dit direkt och äta friterad ost, tafsa på bronshelgon, spana efter filminspelningsplatser och lyfta tjeckiska ölglas med två händer minst :)
Jag säger annars som Mian - jag älskar panering!
Tack, tack, tack för underbart Pragreportage!
Helen: Ibland är översättningar otroligt korkade och ologiska. Och nuförtiden verkar man oftast inte översätta alls, i alla fall inte när det gäller filmer. Varför?
Mira: Precis vad jag tänkte. Ordet blankslitet stämmer väl in, eller hur?
Mian: Vi kom vid lunch en söndag och åkte hem (snyft!) vid lunch en torsdag. Hann med oförskämt mycket. Tyckte det kändes som att vi varit borta minst en vecka. Har du ätit saganaki, grekernas motsvarighet til panerad ost? Gott!
Christina: Hehe! Jo, en inledning som får folk att haja til lite är alltid bra. Sedan får man hålla tummarna att läsaren inte tycker det är en larvig sådan, det är risker man får ta om man vill ruska om lite.
Roligt att du blir sugen på att åka dit. Jag tror du skulle gilla allt, såväl mat som miljöer.
Alexia: Vassego fina du!
Skicka en kommentar