Den här har jag inte hört på flera, flera år. Men jag minns när den spreds på mejl. Skruvade upp volymen och vrålade med. Säg att du minns den också, Louise?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Journalist,i 08-området som hittat en massa nya kompisar via bloggen.
8 kommentarer:
Ha ha, den hade jag inte hört förut. Jag satt här och smajlade så det gjorde ont i kinderna :D
Christina: Ja, den är ju onekligen lite tuffare än Gullans originalversion. Funkar finfint när man är på dåligt humör, för man blir snabbt glad igen :D
Ja, just att det var en Gullan-sång gjorde det till en höjdare!
Oj, vad jag hade svårt för den tanten när jag var liten.
Sååå käck.
Christina: Barnkäcksimperialism har jag också svårt för :) Det var förresten ditt inlägg om "Arga tanten" som satte hjärnhjulen i rullning och fick mig att minnas vrålande Gullefjun. Tack för det!
Jag trodde faktiskt inte att Gullan var med oss längre, men igår var Gullan det första jag såg när jag öppnade husorganet NA till frukostkaffet.
Gullan har fått medalj av självaste kungen!
Christina: Va? Hon måste vara mormormormorsmor vid det här laget. Till kungen ;) Bor hon i dina trakter eller har NA sån järnkoll på riksnyheterna???
Du trodde också att hon var död?
Vårt husorgan har järnkoll på riksnyheterna... typ om Gullan har fått medalj eller ej.
Christina: Död och begraven toppat med en 10-årig minnesdag efter begravningen. Ungefär. Men det är hon INTE: Var tvungen att googla henne, men har inte hunnit berätta än. Hon är född i november 1927. Tänka sig.
Det värmer mitt skrovliga journalisthjärta att NA rapporterar om allt livsviktigt. Du kan lugnt fortsätta prenumerera!
Skicka en kommentar