Nu blev vi ju av med kamerna och minneskortan på hemresan (allt stals), så jag har inte längre kvar de bilderna. Därför får jag - och ni - nöja mig med de officiella bilderna som låg på bokningssajten. MEN det var de här bilderna som fick mig att fastna för just den lägenheten. Jag tyckte den såg så personlig ut. Tack sjutton för det när det var parets hem!
Ladies and gentlemen: 118, 27th Street West, 12th floor:
Det var nog den här bilden som avgjorde saken. Ser ni alla böckerna? Bokhyllorna löper från golv till tak mellan fönstrena och till och med ovanför fönstrena som var så djupa att man kunde krypa upp och sitta i dem - vilket vi också gjorde. På mjuka kuddar. Här inne sov Monica, vårt bröllopsvittne.
Tre personer till hade lätt fått plats.
Och här sov B och jag. Ser kanske inte så häftigt ut, men det var det. Sänggavlen var gjord av ett par gamla dörrar. Taket bestod av en jättelik glaskupa och halva rummet var ett stort badrum på en trappavsats bakom väggen till vänster som inte gick upp till taket. Låter knasigt, men var sååå häftigt.
Till vänster om sängen gick dörren in till klädkammaren där Mrs Miglio hade gjort plats för oss bland sina kläder och makens pannåer.
Badrummet bakom väggen!
Fattar ni?
När vi låst upp med alla våra nycklar klev vi rätt in i vardagsrummet. Från fönstren till höger såg vi både Empire State Building och Chrysler Building. Japp, jag var lite knäpp och sa Goodmorning och Goodnight till skraporna varje dag. Som i en film liksom.
Mister Miglios ateljé ur en annan vinkel. Bakom glasdörrarna låg Mrs Miglios kontor. Lägenheten var ursprungligen en liten fabrik, och kontoret ligger där förmannen hade sitt kontor vid sekelskiftet. Ser ni glaskupan i taket?
Och en ateljébild till. Mmmmmm!
Sista ateljébilden - jag lovar.
Och här det lilla öppna köket med matplats. Låg ett trappsteg upp på väg in i lägenheten liksom.
Här ser ni hur den fortsätter. Oh I wanna go back!
.jpg)
8 kommentarer:
Har ni funderat på när ni kan tänkas vilja åka till NYC?
WOW, vilken miljö!! Helt otroligt, kan förstå att ni tyckte det var häftigt och vill åka tillbaka.
Svårt att förstå dock att man kan hyra ut sitt HEM på det sättet men underbart för er att få uppleva NYC på ett så verkligt sätt.
Jag har mycket kluvna känslor inför den stan. Har aldrig upplevt det som är positivt med teater, smältdegelskänslan etc. Bara egentligen stor och obehaglig stad med ständigt tjutande polisbilar, uteliggare, oro inför vissa kvarter. Ingen sol, utan bara skugga från skyskraporna på gatan.
Men jag är glad att jag varit i Empire State Building och faktiskt upplevt World Trade Center från taket innan det föll ihop. Däruppe kändes det som att flyga.
Ska nog åka tillbaka någon gång och koncentrera mig på de goda sidorna av the Apple.
Caroline: I prinicip anytime, men det går ju inte.
Monet: Ja, vi fattade inte att de hyrde ut sin egen lägenhet. Inte förrän vi efter ankomst visats runt och frågade var vi skulle bo. Här! svarade konstnären och korkade upp en flaska spumante när han hörde att vi skulle gifta oss om några dagar.
De flesta NYC-lght som hyrs ut är kyffen som möblerats med skraltiga möbler. Men de kostar inte mindre för det.
Jag gillar nog New York just för anonymitetens skull och för att där finns allt. Bara under en promenad i Central Park ger ju minnen som man inte vill vara utan.
Och sol finns där - puh! Ge stan en chans till. Fast alla måste ju inte älska New York. Liza Marklund hatar stan läste jag. Either you like it or you don't. :)
Oh, WOW!!! Dit vill jag också!!!
Åh du milde så läckert! Det ser hur fint ut som helst, och inget går ju upp mot att bo "hemma hos", istället för i standardinredda turistkvartar.
Här är en sajt som jag tycker är spännande:
http://www.couchsurfing.com/
Pixalexi: Ja, visst blir man SUGEN!
Christina: Ja, det var superläckert! Vet inte om själva loftet, tolfte våningen, de sju nycklarna eller brandtrappan utanför upp till taket gjorde att jag kände mig som en äkta Manhattare. Kanske var det alltihop sammantaget.
Vilken spännande sajt du tipsade om! Vet du någon som couchsurfar?
Nej tyvärr, det är nog vanligare bland yngre, men kollar man runt så finns det även folk i min egen ålder som reser på det här sättet.
Jag skulle vara pigg på att couchsurfa själv, men skulle aldrig få med mig sambon på något sådant ;)
Skicka en kommentar