Klart det går framåt även inom djursjuk-vården. Den svettiga plaststruten har ersatts av en uppblåsbar ring runt halsen. Det ser onekligen lite lattjo ut. Jag vet inte hur många vi har mött som frågat om han ska gå och bada. Äsch, dom är bara avundsjuka.
Lelle R inledde sin konvalescens strålande med wienerkorv (för att magen ska ha något att jobba med) när leverpastejen (laddad med två olika preparat) landar två gånger om dagen. Köpte också ett nytt hundgodis som han stormgillar. Tror husse och jag ska börja med det också, för enligt förpackningen är det "hälsosamt lågkalorigodis". Can't be bad.
Idag, söndag, är vi över-
tygade om att Lelle R är på bätt-
ringsväg. Han har nämligen börjat tigga vid bordet.
För att vi ska friskförklara honom till 100% återstår bara att han 1) orkar jaga kaniner igen (i morse satt en luden sak ungefär 23 cm framför nosen på honom utan att han satte iväg) och 2) slutar kissa inomhus. Lelle R har gått från 86-åring till 3-månaders valp. Urinblåsan är irriterad och vi försöker att inte vara det. Det spelar ingen roll hur många gånger vi går ut med honom, det blir ända droppar och pölar inomhus. Men nu har vi lärt oss tolka tecknen (svagt krökt rygg och svansen rätt upp), så vi kan rycka ut snabbt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Underbara lelle R-nyheter! Tack för uppdateringarna, det var en nervös helg för oss Rambofans. Nu är vi lite lugnare igen.
Caroline: Ja, visst är det skönt att han är på G igen. För att hugga i med en klyscha så har han hämtat sig mirakulöst snabbt. TÄNK om den förste veterinären fått råda, då skulle han bara vara lite aska nu (att strö på landet). Uhuhu!
Vet ett förtjänar en lavett.
Det rimmade.
Och var sant.
Caroline: Minst! För er som inte hänger med: Vet Ett = Veterinär nummer ett som sa till B att det inte var mycket att fundera på för Lelle R:s skull. Till skillnad från vår favorit Tant Vet som visste vad hon pratade om och genast föreslog operation. Man kan kalla henne Tant Vett också.
Skicka en kommentar