Släckte ni ljuset igår då? Det gjorde vi, fast inte hela timmen. Hade nämligen gäster och det var lite tufft att brygga kaffe i mörker. Och att gå på toaletten - särskilt för gästerna som inte kan förväntas hitta på den lika bra som oss.På morgonen ringde en av herrarna och upplyste oss om att han var laktosallergiker. Då kände jag mig ganska släckt. Hade ju redan handlat allt. Och även om middagen inte var en orgie i mejerivaror, så var det lite färskost, crème fraiche, mjölk och grädde inblandat i olika stadier. Jag muttrade lite till B om att ringa samma dag och meddela en allergi. Några timmar senare kunde jag konstatera att det kunde varit mycket värre. B och jag röjde så att svetten rann. Det blir så, eftersom vi, tja, ofta tycker att vi har annat att göra än att just röja. När jag höll på som bäst tänkte jag att det var en himla tur att mannen inte är dammallergiker. För alternativa maträtter kan jag sno ihop, men att dammsanera vårt hem på ett kick - det grejar jag inte.
När vi tittade ut genom vårt stearinljustända vardagsrum, kunde vi konstatera att rätt många höll igen, inklusive postsorteringscentralen i Tomteboda. (Nu vet ni varför ni får vänta nån dag extra på den där försändelsen. I alla fall kommande vecka.) De mörka fönstren fick B att minnas en farbror. Han sa alltid till sina brorsbarn "Där uppe där det är tänt, har jag släkt". Dom är såna där, göteborgarna.
8 kommentarer:
Hm, vi hade liksom glömt bort det där med släckningen...vi kom hem från utlandet samma morgon och var väl lite jetlaggade...
När vi såg på nyheterna att slottet hade släckt så tittade vi oss raskt runt och jag tror nog att Bålstaborna i vårt område hade varit lojala...eller så var de bortresta!
Vad middagsbjudningen beträffar så:
Jag tror att den rätta termen är laktosintolerant eller mjölkallergiker... Vilket är vitt skilda saker.
Laktosintoleranta är 7 av 10 av världens befolkning (I Sverige , detta nordiska land, gäller dock det omvända 3 av 10 är laktosintoleranta.)
Hur många mjölkallergiker det finns vet jag inte men det är inte inräknade.
Det borde han dock meddelat tidigare eller för evigt tigit därom!
Viktigpetterhälsningar fån mig!
Jag släckte jag också. Var faktiskt väldigt trött och gick redan och la mig vid 20.30 så det passade utmärkt.
Sedan en tid tillbaka så har jag aldrig tänt i de rum där jag inte befinner mig. Jag bryr mig inte ett skvatt om att det skall "se trevligt ut", utan försöker att dra mitt strå till stacken varje dag. Känns bra.
Här runt omkring på gatan så verkade inte så många bry sig utan det såg ut som vanligt i fönstren den där timman i går kväll tyckte jag.
G: Är man jetlaggad har man såklart inte järnkoll på sånt där.
Klart det heter som du skrev. Jag blandade ihop två korrekta uttryck till ett felaktigt. Shame on me! Jag vet sannerligen inte vad mannen är, eftersom det var B som tog emot telefonsamtalet. Vad är skillnaden mellan laktosintolerant och mjölkallergier? Tål man lite, med hjälp av exempelvis tabletter, i det första fallet? Klarar man inget alls om man är mjölkallergiker? Vet du?
Nu vet jag till nästa gång vad han tål och inte tål och ska fixa meny därefter. Det tycker jag man ska göra som värdinna. Men som sagt, communication is the word!
Mian: Kanske du är ett barn av energikrisen, precis som jag? Tomma rum är lika med släckta rum. Det kör jag med. Fast jag erkänner att jag gärna tänder en liten lampa när jag går ut på kvällen. Gillar att den lyser välkomnande när jag kommer hem (om det är mörkt då). Och så tror tjuvar att nån är hemma. I övrigt ska det vara släckt där ingen är.
Men elallergiker kunde han ju gott ha varit, eftersom ni hade (lite) släckt.
Caroline; väl funnen kommentar!
Kesu: Tja i ena fallet så är man allergisk och då tål man inte mjölk. Det är så att säga ett tillstånd då kroppen protesterar mot intaget.
En laktosintolerant person kan inte spjälka mjölk pga av brist på ett enzym. Det är ett normaltillstånd då det enzymet bara förekommer naturligt hos bebisar/babysar (stava?). Normalt försvinner enzymet för evigt hos vuxna. MEN så har vi då oss nordbor som envist fortsätter med mjölkprodukter under hela livet och därmed uppehåller enzymets livslängd. De flesta av oss iallafall...
Tack för att du frågade - kärt ämne för en annan!
Caroline: Hihi! Ja, just den där timmen hade han väl klarat det med ett skohorn.
G: Och tack för klargörande redogörelse! Du ser vad man lär sig som bloggare. Börja blogga du med!
Kesu: Bli bloggare???!!! Hur skulle jag hinna med det? Jag har ju fullt upp med att kommentera allt på din blogg!
G. Haha! Så där sa jag också i början. Famous last words - on the way to your own blog. Kvinnor kan som bekant, och kan jag, kan du!
Skicka en kommentar