Sista biten på dagens morgonprommis med Lelle R. Kändes lite uppför, inte minst vädermässigt.
Liten hund tyckte inte heller att livet, vädret eller underlaget var toppen.
Särskilt inte som husse B är här just nu. Där ligger ingen snö.
Men så! Titta! TITTA! Ja, ja, det är oskarpt, för Lelle R fick just syn på sin trasselsuddskompis Nova och ryckte till i kopplet. Men ni ser va? Och plöstligt bröt solen fram och log sitt bästa vårleende. Lelle R och jag skuttade ikapp hem till dörren.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
I sinnet, blir svaret för här är marken fortfarande täckt med snö.
Men snart måste det se så där som hos er!
Åh, vilken känsla att se påskliljorna (eller vad det kan vara?) spränga jordytan :D
Christina: Snart, snart hos er!
"Mäktigt är det späda livet mer än järn, fram ut jordens hjärta drivet utan värn." Japp, Karin Boye. Hon kunde det där med vår och knoppar och spränga fram :)
Kolla Miras blogg idag - där har du RIKTIGA vårbilder. Dom får det att vårspritta i hela kroppen!
Vilken underbar liten bildberättelse! I love them!
Pixalexia: Tack! Glad you liked!
Skicka en kommentar