Lelle R blev inte bara snaggad, han fick en öroninflammation också på hundklipparplejset. Morr! Inte undra på att han tre nätter i rad kröp ihop på min kudde eller vid mina fötter. På dag tre kände vi att han luktade ur örat och såg att det varade. Stackars, stackars! Han är ingen öronhund, så det var faktiskt första gången vi sökte för det.
Som tur var fanns den bästa veterinären på plats. Hon som räddade livet på Lelle R i höstas. Hon heter Barbro, men vi kallar henne för Tant Vet.
Kuren består av 1) rengöring och 2) antiseptisk salva i örat.
Jag vill reklamera klippningen - tjejen hade även missat att klippa Lelle R:s sporrar - men B tror inte vi skulle ha något för det. Om jag inte hade jobbat så förbålt mycket den här veckan, hade jag nog dragit iväg och sagt mitt hjärtas mening. Men jag släpper det nu.
Gårdagens suddiga bild på Lelle R kom sig av att han ruskade på huvudet. Han gör det ofta de här örondagarna. Sedan lommade han in och satte sig under matbordet. Ville inte bli plåtad i närbild. Men ni ser kanske att hans vänstra öra är rött och inflammerat.
Fast idag är han mycket bättre. Har precis slängt hans nya pipleksak några hundra gånger.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Lille plutt vad han har råkat ut för!
Skönt att ni var så observanta så att han slapp gå med öroninflammation någon längre tid!
Om ni mot förmodan anmäler klipperiet och det dyker upp som ARN-fall så skulle jag gladeligen välja att göra en illustration om Lelle Rs fall. Jag gör Råd & Röns alla ARN-fallillustrationer...morr...
Men...han kan ju knappast ha fått öroninflammation av att bara klippas för kort...hade hon inte städat efter jycken innan eller?
Lelle R - om du hade fått skulle jag ha skickat en massa godis. Men matte säger att du inte får några sådana. Så jag behåller alla själv. Hehehe.
Stackars liten Lelle-R!
Christina: Enligt Tant Vet är det troligt att klipperskan slarvat lite och rispat honom i örat med sin vassa sax. Inget ovanligt tydligen. Och eftersom han aldrig haft öronproblem tidigare, så ...
Dessutom tycker jag att hon gjorde fel som klippte bort hans värdefulla underull och så slarvade hon med kloklippningen. Brukar inte reklamera, men det här var lite väl mycket tycker jag. Men, som sagt, jag släpper det nu :)
Igår gratisbläddrade jag i senaste Råd & Rön (låg på lunchstället) och då LETADE jag faktiskt efter en Chrstina-illis. Men de hade inget ARN-fall i just det numret. Besviket slängde jag det i papperskorgen. (Nej, det gjorde jag faktiskt inte!)
MEN jag såg att det är du, DU!, som har ritat Aftonbladets jycke! Hur cool är inte det då? Jag gör vågen! Den lille rackarn finns överallt på redaktionerna (vikarierade där 2006). I love him!
Hugohund: Ja, jag är en hård matte. Men det är för Lelle R:s bästa. Tant Vet sa att han BARA får äta sin specialfoder annars kan han bli sådär sjuk igen. Och fodret funkar finfint som godis också. Du vill kanske smaka?
Lelle R tackar i alla fall för omtanken.
Pixalexia: Ja, det är lite synd om honom. Men han är bättre nu :)
Skicka en kommentar