Update: Så här såg det ut när vi slog in kakorna. Jag hoppas att de inte kommer fram som, bokstavligt talat, smulor. Men om de gör det, funkar de säkert att äta med sked och vispad grädde. Note to oneself: be bror ta med vispgrädde till föräldrarna.
tisdag 7 april 2009
Ett paket kommer lastat
med knäck och kolakakor. Jag kan inte åka ner till mamma och pappa i påsk. Men min bror gör det. Därför postar jag knäck och kolakakor till honom, som han kan ta med till föräldrarna så de får nåt gott att snaska på i påsk.
Update: Så här såg det ut när vi slog in kakorna. Jag hoppas att de inte kommer fram som, bokstavligt talat, smulor. Men om de gör det, funkar de säkert att äta med sked och vispad grädde. Note to oneself: be bror ta med vispgrädde till föräldrarna.
Update: Så här såg det ut när vi slog in kakorna. Jag hoppas att de inte kommer fram som, bokstavligt talat, smulor. Men om de gör det, funkar de säkert att äta med sked och vispad grädde. Note to oneself: be bror ta med vispgrädde till föräldrarna.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
10 kommentarer:
Har du kokat knäck nu eller är det kvar sedan i julas?
Kolakakor .. men hjälp, så gott till kaffe!
Så snällt...och det såg farligt gott ut :)
Mmmm. Har din mamma alla tänderna kvar före/efter påsk? Jag blir vansinnigt sugen- inte på nya tänder men på dina knäckar. Det är nog det godaste jag vet.
Varför skickar du inte kakorna och knäcken direkt till päronen?
SÅNA VILL JAG OCKSÅ HA!!!!!!!
Elisabet: Hihi! Inte kan man väl spara knäck sååå länge, de går ju åt med en gång.
Christina: Ja, jo, jag tog undan några till oss ...
Lisette: Hm. Får kanske ransonera intaget. Hennes intag alltså. Sån tur att du slipper vara sugen på nya tänder :)
Undrande C: För att jag inte är säker på att paketen går in i deras lilla brevfack. Det betyder att nån måste hämta dem på deras utlämningskontor - och det tror jag inte hemtjänsten fixar innan påsk. Kakorna gör ju ingen nytta på posten till nästa tisdag. Men bror är frisk och stark och kan knata till posten.
G: Det fixar jag lätt!
Tyvärr talar jag av erfarenhet. Jag blir helt totalt galen när jag har knäck i närheten!Jag tappar helt proportionerna och stoppar hela munnen full, och det har stått mig mycket dyrt.Fler än en gång. Så Christina har verkligen rätt: farligt gott.
Lisette: Jag vet. Begränsning är en svår konst - särskilt knäckbegränsning. Suck! Jag gjorde mina lite sega och inte så hårda den här gången. Avsikten är ju inte att mamma och pappa ska behöva besöka tandläkaren efter påsken.
När jag ser knäck blir min första tanke:"Tack, gode Gud för micron!"
Nu svänger man ihop knäck på några minuter, tidigare stod man vid spisen och rörde knäcksmet i timmar...
Min andra tanke blir:"Åh, vad gott!"
Kram
Helen
Helen: PRECIS! Microknäck på ett kick står det i min receptbok. Förr fick man ju röra och vänta, röra och vänta, kulprov och vänta, kulprov och vänta. Nu är det slut med det!
Skicka en kommentar